På väg mot sista kundkorgen på Willys såg jag i ögonvrån att en karl var på väg mot samma korg som mig, min korg. Jag ökade på steget bara aningen men det räckte för att rycka korgen framför ögonen på karln.
Är man snabb kommer man först, enkelt.
Det är dom där små sakerna som lyfter mina dagar, lyfter dom i alla fall tillfälligt.
I morgon springer jag 21 km i härligt vinterväder.
Har lagt in en beställning på -8 men -15 funkar det med, -18 är också ok.
Är så löpsugen att jag accepterar nästan vilket väder som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar