Som jag sa igår, Lidingö är lättare än maran, det är mycket backar men dom tar man sig upp för på något sätt.
Otroligt fint lopp att springa bitvis var det ren njutning.
Jobbigast var det mellan 15-20 km där det var backar hela tiden, små backar upp och ned så det var svårt att få något flyt i löpningen.
Sista milen var egentligen fin löpning om man bortser från dom där två omtalade backarna som är rätt tuffa.
Svägerskan vill springa nästa år och givetvis gör jag henne sällskap då men innan dess ska jag springa på asfalt, massor med asfalt.
söndag 26 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du va grym!!! Du är min långpass-löpar idol.
SvaraRadera